jaru va fan säger man ?

dagen började trots allt mycket bra,
lugn träning, Ockeman briljerade verkligen i målet, Vann tävlingen och belv en cola rikare (Y)
Åt mat och allt var frid och fröjd fram tills den stora bomben slog ner...

Erika är död !
Personen som vi pratade om igår och skrattade, Personen som va på träningen för två veckor sen.
Hon som alltid kom med ett leende på sina läppar, hon som alltid skulle vinna, hon som va livsfarlig på plan,
hon som alltid pratade, Hon som alltid var delktig på ett eller annat sätt - HON ÄR NU BORTA, BORTA SOM I FÖRALLTID :S
Detta är första gången någon i min närhet dör, för första gången vet jag inte hur jag ska agera ?
Jag är helt klart helt förvirrde och förkrossad, men framför allt förundran !
- hur,varför,när ? många är frågorna som går genom in hjärna.
men tror ärligt att jag kommer nog inte få några korrekta svar.
Allt känns bara tungt och den stora klumpen i bröstet bara växer,
- V A R F Ö R ?
Erika, kommer helt klart bli saknad och de tror jag vi alla är överrens om !
Vi kommer ALDRIG glömma dig !

Det har inte gått många minuter utan att man har tänkt på det, fan, va händer egentligen ?
Uh, vet inte jag, jobbigt värre äre iaf !

Nu blire försöka samla lite kraft och cykla upp till Edevi, laget ska samlas och prata ut om detta.
Tror de kommer bli väldigt behövligt för oss.

Annars äre inte så mkt man kan säga om den här dagen,
Bra början med förbannat tråkigt slut :(

R.I.P ERIKA :´(

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0